Driving with the brakes on…

bil

 

Måtte våra dagar som fastkedjade i skogen snart vara över.
Nu är det nämligen dags. körkortet skall tas.
Måtte moderen ha tid att övningsköra och måtte isen på Lökholmsvägen försvinna.

Det var ljuvligt att sitta bakom en ratt igen efter så många år. En vansinnig känsla av något galet lyckorus galopperade genom kroppen på mig.
Jag kände mig näst intill oövervinnerlig … I alla fall när jag började att andas igen.

Han sade det körskoleläraren. Denna fantastiska man. Att han märkte att det fanns kvar i kroppen på mig. Men att det förmodligen skulle gå lite lättare bara jag andades lite oftare än var 87:e meter.. Och det kan han ha en poäng i …

Jag kan onekligen erkänna att det är något helt annat att köra bil nu än för fem år sedan.
Jag har ju hunnit bli både ”till åren” och rädd av mig.
Jag har dessutom talibanen att tänka på … Och det skrämmer mig. Riktigt.

Samtidigt som det där med bilkörande känns som en drog. Man vill – bara mer och mer. Hela tiden. Hade jag haft råd att hade jag inte gjort annat än att ta körlektioner hela dagarna. Men det har man ju inte råd med såklart. För i dagens läge kostar en körlektion 530:- och hela min stackars själ gråter blod.

Men tänk vilken frihet.
Göteborg … Stockholm… Västerås…. Oslo.
Världen ligger framför ens fötter!

Helst vill jag ha lastbilskörkort med. Det vore något det. Ratta stora tunga fordon på vägarna. Gudars, så roligt! Men allt till sin tid.
Först skaffar vi det där körkortet…
Lite tid tar det … med tanke på det ekonomiska… Men nu är vi i alla fall på väg …

Och hela mitt inre skriker efter frihet och jublar över möjligheter som breder ut sig likt rosbladsklädda stigar …
Måtte detta gå vägen… Fort!

Annonser

5 thoughts on “Driving with the brakes on…

    • Haha.. Mycket riktigt! Och du Kommer få besök .. vare sig du vill eller inte.. tänkte skriva vare sig du är hemma eller inte men.. Haha! Kraaaaaaaaaaaaaam! <3

  1. Whoopwhoop, fan vad jag är glad för din skull, älskade Elin, och så galet stolt! Bästa, bästa, grymma, inspirerande, kämpande, starka, finfina du!
    (Shit vad dyrt, btw.. Det där får jag börja nosa på, ändå, jag med! Håller tumme för dig!)
    PUSS!

  2. Blir ju nästan sugen på att dra ut och köra lite bil trots att snöns vräker ner :D
    Kul!!!
    Nätterna går över förväntan. Varannan dag nu. En sova en vakna 1-3 gånger och so far är jag på och traskar tillbaka med honom. Dock mer död än levande.
    Lider med dig………!

    • Så skönt att höra att det går framåt gumman! Det var verkligen på tiden!! :)
      Men alltså.. som sagt.. eget rum gumman! Hade jag haft en karl hade jag stuckit minst en helg varannan, var tredje månad. Haha.
      (kanske därför jag inte har någon karl?)

      Och du… kör du som kan.. Kööööööööööööör!
      Herreguuuud, vad jag längtar!! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s