Chefer vs den ”vanliga” arbetaren…

Personalmöte på jobbet idag. Kändes bra som fasen. Inte räknad som helgjobbare men självklart inte som fast heller.
Jag är någon mitt i mellan. Jag kan vara det ett tag. Även fast målet självfallet är att bli mer ”oumbärlig” och få fler timmar.
Dock förstår även jag med min iq att som ensamstående och tidsbunden så är det ibland inte helt lätt att få det att gå ihop. Varken för mig eller de.

Jag tackar gudarna för Mamma. Med hennes hjälp har jag kunnat rodda det här över all förväntan. Vi delar lite på hämtning och lämning och vissa nätter för skrotungen sova där.
Det funkar även fast det kanske inte är helt ultimat.
Man vill ju som alltid ha de små hemma så mycket man bara kan.

Anyhow – personalmötet. Så väldigt annorlunda från de flesta föregående jobb. Man blev på något sett så mycket mer inkluderad. Alltså personalen. Inte jag som person.
Detta säger kanske mer om mina tidigare chefter/anställningar än om detta stället… men det kändes väldigt bra. Som att man inte ”bara” var en simpel kassör som skulle casha in lite coins till företaget… Även fast det med all säkerhet är mestadels så här med.. För det är klart – så funkar det i arbetslivet.
Allt handlar om vinst. Sällan om personal.
(även fast det verkar som att de tar  väldigt väl hand om personalen här till skillnad från tidigare ställen!)

Hur ser ni på detta med Chefer vs ”vanlig personal”. 
Känner ni er delaktiga? Uppskattade? Om inte, varför? 
Hur Vill ni att det skall se ut på en arbetsplats? 

girls at work

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s