Lobotomerade Västtrafik, Satans Viasat och en varm hand på magen…

Varvar ner med en kopp kaffe. Den sista för dagen.
Processar de senaste 24 timmarna och kommer fram till att det faktiskt finns lite solsken bland regnmolnen. Och är det något jag behöver så är det verkligen det!
Det är en tuff period det här. På flera vis en ett och jag skall vara väldigt lycklig när jag går ur det här! Starkare och Hel.

Igår såg det ut såhär…

Myser i morgonsolen medan vi väntar på Taxin som skall hämta oss 10.25. Jättebra. Trodde vi. Tills det ringer en surskit och undrar vart vi är.
”Ja, där du skulle varit för fem minuter sedan” Svarade jag lika surt tillbaka.
Man kan säga att han var i en helt jävla annan del av stan. Hit kom han ungefär 40 minuter efter utsatt tid. Jag var kanske inte så jävla lycklig och uttryckte min åsikt om hela Västtrafiks skitsystem!
Skaffa folk som kan språket och är läs och skrivkunniga era sabla idioter!
Oh well. Till stan kom vi!

Jag fick lämnat mitt Cv och träffat personalchefen på det möjliga nya jobbet. Med besked att hon inte visste när hon ev. skulle höra av sig. Men still… en bra känsla. I eftermiddags ringde hon och butikschefen vill träffa mig på fredag. Så nu jäflar gäller det.
So far är det bara helger det handlar om. Eventuellt. Men det vet man ju aldrig. Det är en stor butik och jag kan ju alltid hoppas på mer. OM jag nu får det.
Snällakäralivetjagbehöververkligendethärjobbetinnanjaggårnermighelt!

Såhär glada var vi när träffade ”syster” och Lova. En dag med chill helt enkelt. Hur chill det nu kan vara med två monster i 4-årsåldern. Lillhagen har sällan känts så nära! Men oftast var det fint. De dansade, hade en romantisk middag, modeshow och filmkväll. På samma gång!

När natten stundade och småsadisterna hade somnat lämnade jag fortet.
Syster fick lite egen tid på kvällen medan jag gick hem till en … gammal vän.

Timmarna gick så vansinnigt fort samtidigt som tiden stod stilla. En känsla av att vara tillbaka flera år i tiden.  Allt var så mjukt och varmt. Jag vaknade i sked utav en alarmklocka som ringde alldeles för högt och alldeles för länge, och jag vet inte hur många gånger den ringde innan vi trasslade oss ur invirade filtar och kroppsdelar. Jag kan fortfarande nästan känna värmen från handen som låg på min mage.

Traskade hem till syster i morgonkyla, halkiga backar och sömnvärme i kroppen.
Drack hemmagjord vinbärssaft och åt frukost. Vi drog oss sakta hemåt ut i skogen igen.
Pysslade lite och lagade en god middag.
De där vegetariska quornbiffarna är sjukt underskattade för övrigt.

Har bråkat med Viasat. Och jag vettefasen när jag får de där jädra tv-kanalerna. Jag är bitter. Bitter! Jag behöver tv-kanaler. Nu!

Sedan skedde det en annan fin sak… Men vi sparar det tills imorgon.
Imorgon väntar nämligen ännu en lugn dag i skogen. Det vankas skogspromenad och middag hos mamma.

Jag skall lägga mig nu. Jag somnade nämligen nyss framför datorn. Mitt i korrläsandet av bloggen. Vaknar av oljudet deluxe… trodde lägenheten höll på att rasa.
Inser snart att det är kattjäveln som skrapar runt i lådan.
Hjärtattacksvarning på det kan vi säga. Gudars, vilket ljud.
Så med en puls på 300 slag i minuter säger jag godnatt och önskar Er en fin natt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s