Jag vaknade med en blottad skinka…

I fredags var det dags. För första  gången sedan juldagen -2011. Det kom lite barn och amning och grejer i vägen någonstans.

Hon är min bättre hälft. Hon är allt det jag är och lite till. Fast bättre? Jag vet inte om man kan säga så. Men hon är helt fantastisk. Utan henne vid min sida hade jag nog lagt mig ner och dött för ett helt gäng år sedan.
Men mitt i tårar och misär får hon mig alltid att skratta. Hon får mig att förstå att jag orkar en liten bit till. Hon ger mig den kraften.

Det var där vi fick bo när lägenheten i Göteborg brann upp -2010. Fy fasen, vad tacksamt!
Att hennes nuvarande Man är mitt x som jag var ihop med i 7 år är inte ett dugg konstigt. Nu längre. Men det var kanske inte så jäfla roligt i början.
Men vänskapen var stark och överlevde det med. Och det måste nog betyda en hel jävla massa … Om jag nu får säga det själv.

Vi fick våran kväll i fredags. Umgås. lyssnade på musik i mobilen, hålla handen och dela på en drink på ”Skippers”. Så himla fint!
Vi ramlade in hemma hos de inte allt för sent har jag för mig. Var inte speciellt onykter men drog på mig huvudvärken from Hell när vi var inne på krogen. Resultat: Get home, get in bed! Kunde varken tänka eller prata  där en stund. I´m such a party pooper helt enkelt!
(Får väl trösta oss med att det faktiskt är -väldigt- sällan jag är det! Hö hö)

Morgonen kom. Åh, den ljuvliga morgonen. Vaknade med en blottad skinka och och var lycklig över att jag var ”hemma” och somnade om. Efter att jag dragit på mig täcket – Såklart.
Nästa gång jag vaknade var klockan plötsligt tio. Herreminje – tio. Är det inte lyx så säg?

Världens sötaste lilla bäbis cirklade runt mig och konstigt var ju inte det… Jag hade tvärslocknat på hennes filt … Lille plopp. Här snackar vi dåligt samvete!
Hade fortfarande huvudvärken från helvetet men lyckades bota den med vatten, en jäfligt mysig frukost och cigg.

Det är lite konstigt att vara där. För det är så naturligt. Man snackar om mi casa, su casa och allt det där. Här anammas det verkligen. Och jag älskar varje minut.
En riktig familj. Min familj. 

Exet körde hem mig. Hade en trevlig pratstund i bilen. Jag fick mina prioriteringar rätt och en mental (skithård) spark på smalbenet. Oh, så välbehövlig.
Det är ju det där med allt man tänker … tyst. Sedan när tankarna blir till ord. När man hör dom i reelt ljud. Det är oftast då man fattar och vaknar till. Jag gjorde det. Och det känns fantastiskt  bra!

Så vi säger tack – till hela familjen. Ni är förjävla bra och jag är så vansinnigt tacksam för att ha Er i mitt och skrotungens liv!

Jag kommer snart tillbaka och då skall vi minsann äta Pannkakor! ♥

Annonser

2 thoughts on “Jag vaknade med en blottad skinka…

    • Ja. Alltid. Det är det som är så himla bra! Alltid!
      Och snart, snart – pannkaksdejt! Vi längtar! <3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s